Höstjogg med Annika

Jag och min blåa, fula tå som gjorde mig vomeringsbenägen när jag petade på den igårkväll begav oss idag ut på en löptur i det vackra höstvädret. Som sällskap hade vi Annika Östberg och hennes sommarprogram i podversion pratandes i lurarna. Sommarprogrammen i P1 ger ju inte helt ologiskt en tämligen vinklad historia vem än som berättar den, men de kan ändå vara väl värda att lyssna på. (Så länge det inte är en sommarpratare som enbart använder tiden till att berätta om sin fantastiska karriär, något som det har gått inflation i både i Sommar i P1 och överallt annars i mediavärlden. Vomeringsbenägen igen!)

Annika Östberg gav således sin version av sitt liv och dess, låt kalla det, öde. Jag vill inte ta ställning på något sätt, då jag inte är mer insatt i alla turer som föregick vad som slutligen resulterade i att Annika dömdes till fängelse i 25 år till livstid än gemeneman, men jag kan ändå inte låta bli att fascineras av hennes historia. Bortsätt från huruvida hon förtjänade det straff hon dömdes till finner jag det häpnadsväckande att en människa orkar att leva vidare dag efter dag, år efter år, i en så torftig tillvaro som det måste vara innanför murarna. Det ger perspektiv på livet och vinkeln blev än mer intressant när jag samtidigt som jag lyssnade flåsade runt i Karlbergs Slottspark, vidare förbi klipporna i Fredhäll och fortsatte kryssa mellan flanörerna på promenadstråket längsmed Riddarfjärden. Att gå ut att springa är inte jobbigt, det är ett privilegium få förunnade. Annika Östberg kunde inte springa fritt på 28 år, självförvållat eller inte. Många, många människor har aldrig genom sina handlingar gjort val som hindrar deras frihet, de är ofria ändå, utan möjlighet att någonsin vare sig uppleva slottsparker flåsandes eller som flanörer.

Min blåa tå är fortfarande lika blå, nu med inslag av rött, men den kom till tack vare min fantastiska frihet och min stora lycka att kunna göra vad jag vill. Jag älskar faktiskt min blåa tå och allt den står för! Jag önskar att alla människor kunde få en blå tå av samma anledning som jag fick min.