Skidsäsongen satte verkligen igång på allvar riktigt tidigt i vinter och Kung Bore verkar ha begåvats med ett fantastiska gott humör i år. Glädje åt det och alla skidstunder som det hittills givit mig! Själv var jag snabb med att nyttja snön så snart den fallit till marken och pressats samman något sånär av diverse spårmaskiner. Jag gnetade på med min egenkomponerade åkstil och hann avverkade ett antal mil innan några snälla kompisar kom till undsättning och skänkte mig en skidlektion i födelsedagspresent. En timme med en instruktör vars fokus enbart var på mig och min åkning var vad som behövdes. Min skogshuggarstil a la Kowalczyk är som bortblåst och jag flyter nu fram i spåren som värsta Björgenkopian. Troligtvis kommer jag att köra i världscupen redan nästa år, men det är inte riktigt klart än. Det saknas ännu några detaljer, typ... Ska t ex slipa lite på min stakning med kick - min instruktör ansåg att den var lite... bakvänd, så att säga.
Under trettonhelgen var jag på träningsläger i Högbobruk, som bjöd på fantastiskt väder och väldigt fina spår. Sviterna av en 40-årsfest (inte min!) och 12 av 30 timmar i bil försvagade min annars så kraftfulla kropp och tvingade fram ett inställt träningspass på fredagen. Detta gjorde dock att jag var vansinnigt stark resten av helgen och jag lyckades i bruksskogarna kasa runt 6,5 mil fördelat på tre pass. Dessutom hade jag förmånen att se ett riktigt vallaproffs lägga på klistervalla (på mina skidor!) och jag slukade glupskt den lärdomen. Samtidigt kunde jag återigen konstatera att ju mer man lär sig, i detta fall om vallning, desto mer förstår man att man inte kan. Bra, men ändå inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar